rv10.063.01
प॒रा॒वतो॒ ये दिधि॑षन्त॒ आप्यं॒ मनु॑प्रीतासो॒ जनि॑मा वि॒वस्व॑तः। य॒याते॒र्ये न॑हु॒ष्य॑स्य ब॒र्हिषि॑ दे॒वा आस॑ते॒ ते अधि॑ ब्रुवन्तु नः॥
parāvato ye didhiṣanta āpyam manuprītāso janimā vivasvataḥ |
yayāter ye nahuṣyasya barhiṣi devā āsate te adhi bruvantu naḥ ||
-ru-
Die von ferne Freundschaft schließen möchten und von Manu zufriedengestellt zu des Vivasvat Geschlecht kommen, die auf dem Barhis des Yayati, des Nahusohnes, sitzen, die Götter sollen unsere Fürsprecher sein.
MAY they who would assume kinship from far away, Vivasvan's generations, dearly loved of men, Even the Gods who sit upon the sacred grass of Nahusa's son Yayati, bless and comfort us.
rv10.063.02
विश्वा॒ हि वो॑ नम॒स्या॑नि॒ वन्द्या॒ नामा॑नि देवा उ॒त य॒ज्ञिया॑नि वः। ये स्थ जा॒ता अदि॑तेर॒द्भ्यस्परि॒ ये पृ॑थि॒व्यास्ते म॑ इ॒ह श्रु॑ता॒ हव॑म्॥
viśvā hi vo namasyāni vandyā nāmāni devā uta yajñiyāni vaḥ |
ye stha jātā aditer adbhyas pari ye pṛthivyās te ma iha śrutā havam ||
-ru-
Denn alle eure Namen sind ehrwürdig, lobwürdig, ihr Götter, und anbetungswert. Die ihr von der Aditi abstammet, vom Wasser, die ihr von der Erde, erhöret hier meinen Ruf!
For worthy of obeisance, Gods, are all your names, worthy of adoration and of sacrifice. Ye who were born from waters, and from Aditi, and from the earth, do ye here listen to my call.
rv10.063.03
येभ्यो॑ मा॒ता मधु॑म॒त्पिन्व॑ते॒ पयः॑ पी॒यूषं॒ द्यौरदि॑ति॒रद्रि॑बर्हाः। उ॒क्थशु॑ष्मान्वृषभ॒रान्स्वप्न॑स॒स्ताँ आ॑दि॒त्याँ अनु॑ मदा स्व॒स्तये॑॥
yebhyo mātā madhumat pinvate payaḥ pīyūṣaṃ dyaur aditir adribarhāḥ |
ukthaśuṣmān vṛṣabharān svapnasas tāṃ ādityāṃ anu madā svastaye ||
-ru-
Denen die Mutter süße Milch quillt, die felsenfeste Himmels-Aditi ihren Rahm, die von Lobliedern ermutigten, Stierlasten tragenden, gut lohnenden, diese Aditya´s begrüße freudig zum Heile!
I will rejoice in these Adityas for my weal, for whom the Mother pours forth water rich in balm, And Dyaus the Infinite, firm as a rock, sweet milk,-Gods active, strong through lauds, whose might the Bull upholds.
rv10.063.04
नृ॒चक्ष॑सो॒ अनि॑मिषन्तो अ॒र्हणा॑ बृ॒हद्दे॒वासो॑ अमृत॒त्वमा॑नशुः। ज्यो॒तीर॑था॒ अहि॑माया॒ अना॑गसो दि॒वो व॒र्ष्माणं॑ वसते स्व॒स्तये॑॥
nṛcakṣaso animiṣanto arhaṇā bṛhad devāso amṛtatvam ānaśuḥ |
jyotīrathā ahimāyā anāgaso divo varṣmāṇaṃ vasate svastaye ||
-ru-
Wie Herren blickend, nie die Augen schließend, die Götter haben nach Verdienst die hohe Unsterblichkeit erlangt, deren Wagen Licht ist, die sich wie Schlangen wandeln, die Sündlosen legen sich des Himmels Höhe als Kleid an zum Heile.
Looking on men, ne'er slumbering, they by their deserts attained as Gods to lofty immortality. Borne on refulgent cars, sinless, with serpents' powers, they robe them, for our welfare, in the height of heaven.
rv10.063.05
स॒म्राजो॒ ये सु॒वृधो॑ य॒ज्ञमा॑य॒युरप॑रिह्वृता दधि॒रे दि॒वि क्षय॑म्। ताँ आ वि॑वास॒ नम॑सा सुवृ॒क्तिभि॑र्म॒हो आ॑दि॒त्याँ अदि॑तिं स्व॒स्तये॑॥
samrājo ye suvṛdho yajñam āyayur aparihvṛtā dadhire divi kṣayam |
tāṃ ā vivāsa namasā suvṛktibhir maho ādityāṃ aditiṃ svastaye ||
-ru-
Die schöngewachsenen Großkönige, die zum Opfer gekommen sind, die unbeirrt ihren Wohnsitz im Himmel genommen haben, diese bitte her unter Verbeugung mit schönen Preisworten, die großen Aditya´s, die Aditi zum Heile!
Great Kings who bless us, who have come to sacrifice, who, ne'er assailed, have set their mansion in the sky,- These I invite with adoration and with hymns, mighty Adityas, Aditi, for happiness.
rv10.063.06
को वः॒ स्तोमं॑ राधति॒ यं जुजो॑षथ॒ विश्वे॑ देवासो मनुषो॒ यति॒ ष्ठन॑। को वो॑ऽध्व॒रं तु॑विजाता॒ अरं॑ कर॒द्यो नः॒ पर्ष॒दत्यंहः॑ स्व॒स्तये॑॥
ko va stomaṃ rādhati yaṃ jujoṣatha viśve devāso manuṣo yati ṣṭhana |
ko vo 'dhvaraṃ tuvijātā araṃ karad yo naḥ parṣad aty aṃhaḥ svastaye ||
-ru-
Wer trifft euer Lob richtig, daß ihr daran Freude habt, ihr Götter alle des Manu, so viele ihr seid? Wer wird euch das Opfer recht machen, ihr Vielartige, das uns über die Not helfen soll zum Heile?
Who offereth to you the laud that ye accept, O ye All-Gods of Manu, many as ye are? Who, Mighty Ones, will prepare for you the sacrifice to bear us over trouble to felicity?
rv10.063.07
येभ्यो॒ होत्रां॑ प्रथ॒मामा॑ये॒जे मनुः॒ समि॑द्धाग्नि॒र्मन॑सा स॒प्त होतृ॑भिः। त आ॑दित्या॒ अभ॑यं॒ शर्म॑ यच्छत सु॒गा नः॑ कर्त सु॒पथा॑ स्व॒स्तये॑॥
yebhyo hotrām prathamām āyeje manuḥ samiddhāgnir manasā sapta hotṛbhiḥ |
ta ādityā abhayaṃ śarma yacchata sugā naḥ karta supathā svastaye ||
-ru-
Denen Manu zuerst das Opfer dargebracht hat bei entflammtem Feuer mit Nachdenken durch sieben Opferpriester, ihr Aditya´s, gewähret gefahrsicheren Schutz, bereitet uns gute, gangbare Wege zum Heile!
Ye to whom Manu, by seven priests, with kindled fire, offered the first oblation with his heart and soul, Vouchsafe us, ye Adityas, sheitcr free from fear, and make us good and easy paths to happiness.
rv10.063.08
य ईशि॑रे॒ भुव॑नस्य॒ प्रचे॑तसो॒ विश्व॑स्य स्था॒तुर्जग॑तश्च॒ मन्त॑वः। ते नः॑ कृ॒तादकृ॑ता॒देन॑स॒स्पर्य॒द्या दे॑वासः पिपृता स्व॒स्तये॑॥
ya īśire bhuvanasya pracetaso viśvasya sthātur jagataś ca mantavaḥ |
te naḥ kṛtād akṛtād enasas pary adyā devāsaḥ pipṛtā svastaye ||
-ru-
Welche über die ganze Welt vorausdenkend herrschen, über alles was steht und geht als Sorger, ihr Götter, schützet uns heute vor getaner, vor ungetaner Sünde zum Heile!
Wise Deities, who have dominion o'er the world, ye thinkers over all that moves not and that moves, Save us from uncommitted and committed sin, preserve us from all sin to-day for happiness.
rv10.063.09
भरे॒ष्विन्द्रं॑ सु॒हवं॑ हवामहेंऽहो॒मुचं॑ सु॒कृतं॒ दैव्यं॒ जन॑म्। अ॒ग्निं मि॒त्रं वरु॑णं सा॒तये॒ भगं॒ द्यावा॑पृथि॒वी म॒रुतः॑ स्व॒स्तये॑॥
bhareṣv indraṃ suhavaṃ havāmahe 'ṃhomucaṃ sukṛtaṃ daivyaṃ janam |
agnim mitraṃ varuṇaṃ sātaye bhagaṃ dyāvāpṛthivī marutaḥ svastaye ||
-ru-
Wir rufen den in Kämpfen gern gerufenen Indra an, den Noterlöser, den Wohltäter, das göttliche Volk, den Agni, Mitra, Varuna, den Bhaga, um das Glück zu gewinnen, Himmel und Erde, die Marut zum Heile!
In battles we invoke Indra still swift to hear, and all the holy Host of Heaven who banish grief, Agni, Mitra, and Varuna that we may gain, Dyays, Bhaga, Maruts, Prthivi for happiness:
rv10.063.10
सु॒त्रामा॑णं पृथि॒वीं द्याम॑ने॒हसं॑ सु॒शर्मा॑ण॒मदि॑तिं सु॒प्रणी॑तिम्। दैवीं॒ नावं॑ स्वरि॒त्रामना॑गस॒मस्र॑वन्ती॒मा रु॑हेमा स्व॒स्तये॑॥
sutrāmāṇam pṛthivīṃ dyām anehasaṃ suśarmāṇam aditiṃ supraṇītim |
daivīṃ nāvaṃ svaritrām anāgasam asravantīm ā ruhemā svastaye ||
-ru-
Die gutschützende Erde, den fehlerlosen Himmel, die wohlbehütende, wohlführende Aditi. Das göttliche Schiff mit schönen Rudern, das sündlose, nicht lecke möchten wir besteigen zum Heile!
Mightily-saving Earth, incomparable Heaven the good guide Aditi who gives secure defence The well-oared heavenly Ship that lets no waters in, free from defect, will we ascend for happiness.
rv10.063.11
विश्वे॑ यजत्रा॒ अधि॑ वोचतो॒तये॒ त्राय॑ध्वं नो दु॒रेवा॑या अभि॒ह्रुतः॑। स॒त्यया॑ वो दे॒वहू॑त्या हुवेम शृण्व॒तो दे॑वा॒ अव॑से स्व॒स्तये॑॥
viśve yajatrā adhi vocatotaye trāyadhvaṃ no durevāyā abhihrutaḥ |
satyayā vo devahūtyā huvema śṛṇvato devā avase svastaye ||
-ru-
Ihr Verehrungswürdige alle, seid Fürsprecher uns zum Schutze, behütet uns vor den böswilligen Ränken! Mit in Erfüllung gehender Götteranrufung wollen wir euch, Götter, rufen, die Erhörenden zur Gnade, zum Heile.
Bless us, all Holy Ones, that we may have your help, guard and protect us from malignant injury. With fruitful invocation may we call on you, Gods, who give ear to us for grace, for happiness.
rv10.063.12
अपामी॑वा॒मप॒ विश्वा॒मना॑हुति॒मपारा॑तिं दुर्वि॒दत्रा॑मघाय॒तः। आ॒रे दे॑वा॒ द्वेषो॑ अ॒स्मद्यु॑योतनो॒रु णः॒ शर्म॑ यच्छता स्व॒स्तये॑॥
apāmīvām apa viśvām anāhutim apārātiṃ durvidatrām aghāyataḥ |
āre devā dveṣo asmad yuyotanoru ṇaḥ śarma yacchatā svastaye ||
-ru-
Haltet Krankheit ab, allen Mangel an Opfern ab, die unzugängliche Mißgunst des Übelwollenden ab; Götter, haltet fern von uns die Feindschaft! Gewähret uns breiten Schirm zum Heile!
Keep all disease afar and sordid sacrifice, keep off the wicked man's malicious enmity. Keep far away from us all hatred, O ye Gods, and give us ample shelter for our happiness.
rv10.063.13
अरि॑ष्टः॒ स मर्तो॒ विश्व॑ एधते॒ प्र प्र॒जाभि॑र्जायते॒ धर्म॑ण॒स्परि॑। यमा॑दित्यासो॒ नय॑था सुनी॒तिभि॒रति॒ विश्वा॑नि दुरि॒ता स्व॒स्तये॑॥
ariṣṭaḥ sa marto viśva edhate pra prajābhir jāyate dharmaṇas pari |
yam ādityāso nayathā sunītibhir ati viśvāni duritā svastaye ||
-ru-
Ganz unbeschädigt gedeiht der Sterbliche und pflanzt sich pflichtgemäß durch Kinder fort, den ihr Aditya´s mit guter Führung über alle Fährlichkeiten hinüberführt zum Heile!
Untouched by any evil, every mortal thrives, and, following the Law, spreads in his progeny. Whom ye with your good guidance, O Adityas, lead safely through all his pain and grief to happiness.
rv10.063.14
यं दे॑वा॒सोऽव॑थ॒ वाज॑सातौ॒ यं शूर॑साता मरुतो हि॒ते धने॑। प्रा॒त॒र्यावा॑णं॒ रथ॑मिन्द्र सान॒सिमरि॑ष्यन्त॒मा रु॑हेमा स्व॒स्तये॑॥
yaṃ devāso 'vatha vājasātau yaṃ śūrasātā maruto hite dhane |
prātaryāvāṇaṃ ratham indra sānasim ariṣyantam ā ruhemā svastaye ||
-ru-
Welchen Wagen ihr Götter bevorzuget im Kampfe um den Siegerpreis, welchen ihr Marut begünstigt im Kampfe um den Tapfersten, wann der Preis ausgesetzt ist, den frühausfahrenden, gewinnbringenden, unbeschädigten Wagen möchten wir, Indra, besteigen zum Heile!
That which ye guard and grace in battle, O ye Gods, ye Maruts, where the prize is wealth, where heroes win, That conquering Car, O Indra, that sets forth at dawn, that never breaks, may we ascend for happiness.
rv10.063.15
स्व॒स्ति नः॑ प॒थ्या॑सु॒ धन्व॑सु स्व॒स्त्य१॒॑प्सु वृ॒जने॒ स्व॑र्वति। स्व॒स्ति नः॑ पुत्रकृ॒थेषु॒ योनि॑षु स्व॒स्ति रा॒ये म॑रुतो दधातन॥
svasti naḥ pathyāsu dhanvasu svasty apsu vṛjane svarvati |
svasti naḥ putrakṛtheṣu yoniṣu svasti rāye maruto dadhātana ||
-ru-
Glück bringet uns auf den Wegen, auf dem Trocknen, Glück zu Wasser, im Kampf, wo es um die Sonne geht, Glück uns bei der Kinderzeugung im weiblichen Schoße, Glück bringet uns, ihr Marut, zum Reichtum!
Vouchsafe us blessing in our paths and desert tracts, blessing in waters and in battle, for the light; Blessing upon the wombs that bring male children forth, and blessing, O ye Maruts, for the gain of wealth.
rv10.063.16
स्व॒स्तिरिद्धि प्रप॑थे॒ श्रेष्ठा॒ रेक्ण॑स्वत्य॒भि या वा॒ममेति॑। सा नो॑ अ॒मा सो अर॑णे॒ नि पा॑तु स्वावे॒शा भ॑वतु दे॒वगो॑पा॥
svastir id dhi prapathe śreṣṭhā rekṇasvaty abhi yā vāmam eti |
sā no amā so araṇe ni pātu svāveśā bhavatu devagopā ||
-ru-
Denn das Glück ist das Beste auf der Reise, das einträglich ist und zu Gewinn gelangt. Es möge uns daheim, es möge in der Fremde schützen. Das gottbehütete möge leicht zugänglich sein.
The noblest Svasti with abundant riches, who comes to what is good by distant pathway,- May she at home and far away preserve us, and dwell with us under the Gods' protection
rv10.063.17
ए॒वा प्ल॒तेः सू॒नुर॑वीवृधद्वो॒ विश्व॑ आदित्या अदिते मनी॒षी। ई॒शा॒नासो॒ नरो॒ अम॑र्त्ये॒नास्ता॑वि॒ जनो॑ दि॒व्यो गये॑न॥
evā plateḥ sūnur avīvṛdhad vo viśva ādityā adite manīṣī |
īśānāso naro amartyenāstāvi jano divyo gayena ||
-ru-
Also hat euch Plati´s Sohn erbaut, ihr Aditya´s alle, o Aditi, der Sinnreiche. Die mächtigen Herren und das himmlische Volk wurden von Amartya Gaya gepriesen.
Thus hatb the thoughtful sage, the son of Plati, praised you, O Aditi and all Adityas, Men are made rich by those who are Immortal: the Heavenly Folk have been extolled by Gaya.